Först lite om Anders golfspelaren:
Anders började spela 1994 i Åkersberga golfklubb och hade under många år en hcp kring 18. Efter att han slutat arbeta blev det mer spel och hcp sjönk som lägst till 12,3 när hcpsystemet gjordes om, men inför den fantastiska rundan hade den stigit till 14,9.

Anders har kommit 2:a i KM H60 och bästa bruttorundan är tidigare 82 och det från tee 54!

Så här berättar Anders själv om sin runda som spelades från tee49:

När jag gick ut i onsdags hade jag spelat golf flera dagar i rad och kände mig lite sliten. Jag hade därför inga stora förväntningar på rundan. Kanske en bidragande orsak till att det gick så bra???

Jag började med en birdie på första hålet, men det har jag gjort förr och ändå inte scorat bra så jag tänkte inget särskilt om det, förutom att det var en skön start.
På andra hålet hade jag lite oflyt och driven fastnade i grenverket på björken på höger sida och jag hamnade ute i ruffen till höger. Jag gjorde en trippel och tänkte för mig själv att det var ju typiskt, men att jag i alla fall låg på mitt hcp efter två hål.
Trean gjorde jag birdie på och det kändes skönt.
På fjärde hålet slog jag spoon för att inte riskera att gå i bäcken med drivern. Tog i för mycket och slog ett dåligt slag som studsade på den lilla granen till vänster om fairway och studsade vänster!!! Vi letade efter bollen och som tur var hittade Erik den åt mig. Den låg dåligt men jag lyckades ”knacka” ut den på fairway och räddade en bogey till slut.
Femman och sexan gjorde jag par på med missade birdie-puttar på båda hålen och på sjuan en birdie.
På åttan gjorde jag min fjärde birdie för dagen.
Nian blev ett par med en missad birdie-putt.

Efter nionde bestämde jag mig för att inte kolla mitt resultat utan bara koncentrera mig på att spela så bra som möjligt resten av rundan. Lasse S som var min markör visste inte att jag tänkte så och avslöjade för mig att jag gått första nio på banans par. Innan jag gick ut på tian tänkte jag på en bok i idrottspsykologi av golftränaren Fredrik Wetterstrand där han skriver att om du börjar en golfrunda bättre än din vanliga kapacitet så ska du inte tänka ”så här bra är jag inte”. Du ska istället tänka ”så här bra är jag idag”. Så det var så jag försökte tänka resten av rundan.

Jag gjorde par på tian och birdie på elvan.
Jag bestämde mig för att spela för bogey på tolvan och inte chansa vilket lyckades.
På trettonde gick utslaget i bunkern till höger och det blev en bogey.
På fjortonde hade jag hundra kvar in och lyckades limma pinnen och fick en lätt birdie.
På femtonde brukar jag slå över diket från 49 men beslutade mig för att fega och slå en järnsexa. Höll igen och slog ett riktigt skitslag och kom halvvägs till diket. Satsade på att gå in på green på tre slag men hamnade i bunkern till vänster och dessutom nära bakkanten utan riktig stans. Lyckades på något sätt få upp bollen och ”rädda” en bogey.
På sextonde slog jag en hybrid eftersom jag några dagar tidigare slagit spoon ner i diket. Slog ett skitslag och hamnade på femtonde fairway. Lyckades limma pinnen därifrån och hade en meterputt ca för birdie. Missade den och fick ett par.
Sjuttonde par med missad birdieputt.
På artonde slog jag en bra drive och hade 175 m kvar till green. Låg på foregreen på två och hade en putt för eagle. Missade putten och gjorde birdie.

När jag nu har gått igenom och analyserat rundan upptäcker jag att den inte var perfekt rakt igenom, men det törs man väl inte säga😄

Intervjuare Christian